2008-01-07

Första mötet med dr. Martinez

Idag har vi varit till dr. Manuela Martinez för första gången. Det blev ett tufft möte.
Jag kom ganska så hungrig till mötet och direkt blev det order om att proverna skulle tas på fastande mage. What! Aldrig tidigare har det gått längre än 4 timmar mellan målen - och det har varit någon enstaka gång på natten. Nu skulle jag tvingas vänta 6-7 timmar. Så förbannad jag blev. Dessutom skulle både sjukgymnasten och doktorn hålla på och bråka med mig under tiden. I Sverige brukar jag få en smärtstillande salva innan dom sticker mig, men det verkar inte vara något man tillämpar här i Spanien. Dom verkar överhuvudtaget ha en betydligt tuffare inställning till oss små. Sjukgymnasten tyckte att mamma är en riktig vekling. När han pratade med doktorn sa han högt - Madre! ... fnös hånande och skakade samtidigt på huvudet.
Dom verkar tycka att jag skall sättas i en hårdare skola. Inget jag uppskattade direkt!
Tappade andan säkert tjugo gången under vårt möte för att jag var så arg, men det brydde dom sig inte det minsta om. Under provtagningen fick jag brottas med två spanjorskor. Kunde ha vunnit om jag inte varit så hngrig. Hur som helst, proverna är tagna och jag överlevde. Efter mötet åt jag ett ordentligt skrovmål och har sovit sedan dess.

Imorgon kommer påbörjas dr. Martinez behandling. Eftersom att det inte är något som kan vara skadligt kommer tillförsel av DHA att börja redan innan analysen är klar. Det är tydligen viktigt att börja så fort som möjligt - och vi är redan sena i starten. Imorgon skall jag träffa ögondoktorn också.

Vi hörs snart igen! Skickar med några bilder också.
Kram Freja

Pappa och jag förväntansfulla i väntrummet. Intet ont anande om vad som komma skall...

Stauros barnklinik. Här ligger också dr. Martinez forskningslab.


Lilla familjen utanför lägenheten.


Promenad i kvarteret. Pappa, morfar, mormor och jag. Alltid mamma bakom kameran.


Tapas... smarrigt!


Pappa busar med mig hemma i lägenheten.

Pappa, morfar och jag vid en fin utsiktsplats i närheten av där vi bor.

4 kommentarer:

Kvistarna sa...

Vad spännande att få följa med på din resa Freja!
Låt dig inte nedslås av den spanska jargongen på sjukhuset. Vi vet att du klarar det här Freja. Det är bra att mamma, pappa, mormor och morfar är med dig. Vi längtar tills ni kommer hem men njut av det milda klimatet så ses vi snart. Kramar från Kvistarna

Anonym sa...

Oj... Freja, los espanolos verkar vara ett gäng tuffa kakor. Som tur var är även du det!
Puss och kram/Moster Malin

nordström sa...

Hej Freja! Vi tänker på dig och följer din resa i Spanien. Hör av dig snart igen och berätta hur det går. Kram till dig, mamma och pappa från tant Anna och farbror Love

Tove sa...

Hola
Vad intressant och spännande att läsa om er resa och vistelse där borta.
Jag tänker på er massor och håller alla tummar och tår för att dagarna ska bli så bra som möjligt är.
Kämpa på!
Beso y abrazo (puss och kram på spanska men det visste ni nog redan)