2016-10-14
2016-10-07
2016-08-14
Tack!
Ännu ett fantastiskt år väntar! Tack för all uppvaktning och glada tillrop. Vem hade kunnat tro för ett gäng år sedan att jag skulle få fira min nionde födelsedag? Typ ingen! Vi är så glada och tacksamma. Kram och godnatt.
2016-06-16
Invigning av Ljugarns Strandcafé och Restaurang
Nu är det sommar på riktigt. Idag öppnade mamma och pappa Strandcafet och vi passade på att invigningsfika. Underbar dag!
2016-05-21
Sex år sedan idag!
Sex år sen idag! Första promenaden i Hagaparken efter tre mycket oroliga dygn på ALB. Ljuvlig känsla! Sol, sommarvärme, kvittrande fåglar, utslagna träd, underbara dofter, lekande barn, fikande mammor. Vilken total kontrast!
Jag kämpade mot min första och hittills tuffaste lunginflammation orsakad av aggressiva pneumokocker. Läkarna hade förberedande samtal om att jag troligtvis inte skulle klara mig. De ville snabbt räkna bort mig och ville att mamma och pappa skulle gå med på att behandlingsbegränsa. De sa nej - vi måste ge henne en chans, det här är en stark tjej.
2016-04-24
2016-04-01
Minnesord för mom-momma Anna
Anna föddes i Tvärålund i Västerbotten 1921 och avled 16 mars 2016 på Myltblomman i Svenstavik. Anna efterlämnar dottern Barbro, sönerna Anders och Sture med familjer.
På övervåningen hos mormor hänger det ett par boxningshandskar. Jag vet inte vems de är. Inte min mormors. Men kunde lika gärna ha varit. De sista fyra åren har varit som en Rocky Balboa-film med mormor i rollen som stark och envis boxare. Mormor blev sjuk och flera gånger trodde vi att hon inte skulle överleva. Vi trodde fel. Mot alla odds reste hon sig igen och gick loss på en ny rond. Tills nu. Nu blir det inte fler ronder. Och vi lyfte mormor från hennes säng och bar henne i famnen till kistan där vi lade henne.
Min mormor var taxichaufför. På Skucku taxi som hon drev tillsammans med morfar Ernst. Det är inte många kvinnor i taxibranschen. Inte nu. Inte då. I en marinblå tjänstekostym med tillhörande mössa körde hon människor samtidigt som hon hanterade de utmaningar som dök upp längs med vägen. Både liv och död. Människor som föddes och människor som dog. I en förlängd Chevrolet, i en Mercedes 190 diesel, i en alldeles underbar kycklinggul Volvo Express med svart rand och förhöjt tak. Att som barnbarn få åka i den med Göingeflickorna strömmande ur högtalarna var mer än toppen.
Mer än toppen var också mormors smörgåstårta som gjorde kometkarriär bland Uppsalas studenter. Varje söndag under hösten 1997 serverades smörgåstårtan på studenternas söndagsfika och den blev otroligt populär. Mormor fanns alltid tillgänglig via telefon för att svara på barnbarnet Elins frågor kring recept och tillverkningsteknik.
Den 16 september 2009 skrev mormor att "nu är det slut på varpen i vävstolen men jag har en ny. Får se när den kommer i vävstolen. Jag är på bättre humör när jag har en väv på gång och får sitta och fantisera om hur nästa matta skall bli". Och hon skapade. Bara i Stockholm finns ett antal trasmattor varav en är specialdesignad för damernas omklädningsrum på Hammarby roddförening.
Mormor. Anna. Som virkade röda hjärtan och ängslades över nära, kära och omvärld. Stickade strumpor som hon kallade muskedunder. Lagade Nikkaluoktasoppa, kokade sylt och berättade historier. Skapade vykort av näver, skrev brev och skickade trisslotter. Hade stående stryktipsrader, lade patiens och agerade dövstumtomte på julafton. Sparade matvaruförpackningar så att vi kunde leka affär, i fantasin kanske samma konsumbutik som gjorde att hon som tonåring flyttade med sin familj från Munkflohögen till Skucku. Där hon träffade morfar och blev kär.
Mormor Anna på Bergåsa. Som doftade som bara hon gjorde.
Hon fattas oss.
Familjen, genom Malin Bergner barnbarn
Det är inte bara för närmaste familjen som Anna har varit en stor förebild. Barnbarnet Malins vän, Eva Buskas ord om Anna:
Anna för mig är skållhet Nikkaluoktasoppa och tunnbröd. Hon är för mig skrockande skratt och sylvassa repliker.
Hon var då en bra bit över 80, men öppnade utan att blinka dörren inte bara för barnbarn, utan för ett helt gäng kompisar. Hon bäddade madrasser och lagade Nikkaluoktasoppa så att vi skulle stå oss. Men hon var så himla mycket mer än en mormor som pysslade om. Hon var i allra högsta grad med i samtalen, la sig i. Tyckte till. Gjorde sin röst hörd. Hon var både varm och lite barsk på en gång. En urkvinna som inte tänkte annat än att bo kvar i huset, bära veden, sköta trädgården fast hon var ensam under så många år.
Hon tillhör den generation av svenska kvinnor som kanske inte talar om feminismen, men som lever den, är den och tar sin plats för självklar. En förebild som varje kvinna borde ha.
Eva
2016-03-17
Mom-Momma Anna
Igår dog min underbara mom-momma Anna. Vi hann bara träffas två gånger och det var länge sedan sist. Som tur är var lillasyster Juni uppe och hälsade på för inte så länge sedan.
Vi har så ljusa och fina minnen av dig Anna. Du har alltid varit så omtänksam och kärleksfull. Vi kommer att sakna dig otroligt mycket men våra minnen av dig kommer för alltid finnas kvar och du kommer för evigt att leva vidare tillsammans med oss.
Anna och Juni 2015.
Anna och Juni 2015.
Mormor, Juni, mamma och Anna 2015.
Anna och jag 2007. Strax före jag fick min diagnos.
Anna och jag 2009.
Vila i frid älskade mom-momma Anna!
Anna, mamma och jag 2009.
2016-02-13
Influensa A
Just nu härjar influensa A här hemma hos oss. Mamma är sjuk men vi andra verkar ännu sålänge stabila. Jag hoppas bara att jag står pall om jag blir sjuk.
Mamma har idag, efter ca 29 timmars doktorsjagande och typ 100 samtal senare (där ingen vet någonting, ingen kan hjälpa till och ingen ringer upp som utlovat), äntligen lyckats få tag i ett recept på förebyggande influensapreparat, Tamiflu, till mig.
Nu sitter vi här, i alla fall till en början, nöjda och glada över att vi kommit över förebyggande antiviralt preparat. Problemet vi stöter på då är att det tar 2,5 dygn för Apoteket att skramla fram det förebyggande preparatet. Fel medicin att ha så lång ledtid på.
Tack till jourhavande läkare på Lilla Erstagården och fantastiska Eva-marie som vi lärde känna på Kristallen för 8,5 år sedan. Vilken tur att det var du som lyfte luren på Lilla Erstagården igår kväll. Tryggheten mamma kände i den stunden är svår att beskriva. Utan dig hade hon troligtvis fortfarande ringt runt. Runt, runt, runt. Tack!
Tummen ner för Neuropediatriska mottagningen på ALB och Apoteket.
2016-01-18
Sälen
Nu är vi äntligen är på väg till Sälen. Lindvallen. Sälfjällstorget. Vi har fått låna en fin stuga och ska för första gången åka på skidsemester tillsammans. Assistenterna åker tåg och buss på egen hand och så möter vi upp dem i Sälen. Innan assistenterna hinner fram ska vi hämta ut nycklarna till deras boende. Hoppas allt går enligt plan.
Vi lämnade Lidingö strax före kl. 05 och har kört på i ett svep. Förhoppningen var att både jag och Juni skulle kunna sova en stor del av resan. Ännu är vägarna tomma. Bra väder, bra väg. Jag sover gott men inte Juni. Hon är supertrött, har varit vaken sedan 04.30, och frågar med jämna mellanrum när vi är framme. Hon började fråga mamma och pappa när vi passerade Kista. Min lillasyster är flickan som helst inte sover.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)