Blod ur munnen

Blod är alltid läskigt. Idag ringde dagis och berättade att jag nyst ett antal gånger och att det kom blod ur munnen när jag nyste. Ur munnen! Inte stora mängder men ändå. Inte slemblandat utan rent blod. Läskigt! Alltid dyker det upp något som gör att magen knyter ihop sig till en liten liten boll. Jag har dessutom fått två blåmärken senaste dagarna utan naturlig förklaring. Ett på ryggen och ett på benet. För säkerhets skull fick jag omgånde en slurk tranexamsyra för att hjälpa blodet att koagulera. Jag har Tranexamsyra som en vid-behov-medicin ifall jag blöder mer än jag borde på något sätt. Tryggt att ha hemma.

Mamma började med att ringa Lidingö sjukhus men som vanligt har de endast telefontid på morgonen. Grrr... telefontider är bland det värsta vi vet. Då ringde mamma till Lilla Erstagården. Sköterskan där ringde genast upp doktor Johan som ringde upp inom 10 minuter. Otroligt! Vilken lättnad.  Doktor Johan sa att några blodprover kan vara på sin plats och att vi är varmt välkomna till LE om vi vill göra det där. I så fall skulle proverna omgående skickas med bil till lab så att svar kan komma under kvällen. Fantastiskt. Vi är alltid välkomna till LE om vi behöver hjälp vilket är otroligt tryggt att veta. Tack snälla ni (om ni läser det här).

Men eftersom det ändå är en bit till LE så åkte mamma förbi Lidingö sjukhus för att pröva lyckan. Det gick bra och mamma lyckades nästla sig in på barnläkarmottagningen innan de stängde för dagen och fick dessutom omgående prata med doktor Anne. Anne, som känner mig och min sjukdom hyfsat väl, tog ändå det hela med ro. Efter samtal per telefon med dagispersonalen om vad som hänt så föreslog hon provtagning imorgon bitti. Samma blodprover som doktor Johan talade om tidigare.

Så imorgon bitti åker jag och pappa på tisdagsutflykt till sjukhuset. Spännande! Hoppas provtagningen går bra och smärtfritt. Godnatt!