2009-11-27

Akut blodbrist

Mamma råkade gå förbi Kungstappen idag. När hon såg skylten tänkte hon att det var länge sen sist och bestämde sig för att gå in och lämna blod. Lite skamsen (över att det var så länge sen) gick mamma in men vilket mottagande hon fick. Vilken tur att mamma såg skylten. Stockholm och Göteborg har akut blodbrist just nu, deras blodlager är nästan helt tomma. Framförallt mammas blodgrupp A+ råder det brist på. Tänk vilken tur för alla som behöver. Bli blodgivare du också - kanske redan idag?!

Och så kan du skänka slanten (30 kr) som du får till välgörande ändamål t.ex. Barncancerfonden. Snacka om win-win!

2009-11-25

En bra dag

Idag har varit en bra dag. Senaste 2 månaderna har varit väldigt jobbiga. Mååååååååååånga, lååååååånga timmar av gråt och skrik - både dag och natt. Varje dag. V-A-R-J-E dag!!! Jag har varit extremt gnällig vilket har fått mamma och pappa att gå på knäna.

Men så inatt... en bra natt. Och så idag... en bra dag.
:-)
Lycka!

2009-11-23

Hörselkliniken

Idag har jag varit på hörselkliniken också. Hörseldoktorn tittade in i mina öron - jättefina och inget att anmärka på... synd bara att dom inte funkar så bra. Sen träffade jag träffade audionomen som gjorde både avtryck till nya proppar och hörseltest. Min hörsel var lika usel som vanligt och det var lika svårt som alltid att göra någon form av uppskattning utav den. Och som vanligt var ingenting bättre utan sämre.

Efter att detta konstaterats programmerade audionomen om min hörapparat. Hon ökade dom mörka tonerna en del och sänkte diskanten. Förstärkningen av dom höga frekvenserna gör nämligen att hörapparaten mycket känsligare - den tjuter lättare, högre och oftare. Med en minskning av diskanten så kan mammas och pappas värld kanske bli lite mindre "tjutig. Det vore skönt att slippa leva med ständig och högt låtande tinnitus.

Andra sprutan svinvaccin

Idag fick jag andra sprutan svinvaccin. Jag hade tur som slapp sitta i väntrummet med alla friska barn som också skulle vaccineras. Det var låååååång kö, men jag fick gå in via en "VIP-ingång" och vips så var det klart.
:-)
Jag älskar Lidingö sjukhus. Allt går alltid så himla smidigt där. Själva vaccineringen gick också jättebra och det känns väldigt skönt att ha detta avklarat.

2009-11-18

Min nya vagn

Jag tycker mycket om min nya vagn. Jag sitter jättebra i den - mycket mycket bättre än i min förra. Ibland somnar jag till och med för ovanlighetens skull! Tänka sig... och jag sover skönt!
;-)

2009-11-12

Ny lägenhet

Det ordnade sig till slut. Vi fick flytta till en annan lägenhet. Vilken tur! Inte lika centralt läge, inte lika fin, inget fungerande Internet - men vi kan ta oss in och ut ur lägenheten och det är en viktig förutsättning. Efter några dagars bråk om Internet så har vi precis fått det att fungera igen.

Trist att sista dagen med farmor och farfar blev en flyttdag. Men vi fick hjälp med flytten och det var bra. Tur i oturen kanske man skulle kunna säga.
:-)

2009-11-10

Trasig hiss

Hissen i vårt hus har gått sönder - och utan hissen kan inte jag ta mig ut ur huset. Trubbel, trubbel, trubbel. Mindre skoj. Vi har försökt ringa tusen gånger men ingen orkar lyssna. Till slut lyckades vi få en av de barska spanska damerna i huset att ringa. Då blev det annat ljud i skällan. Vi väntar nu på att chefen från BarcelonaNextDoor ska komma. Vi hoppas att vi får flytta till annan lägenhet redan idag.

2009-11-06

Fina farmor och farfar

Så äntligen har jag lyckats lura hit farmor och farfar också. Välkomna till mitt Barcelona.
:-)

Skönt strandväder. Medan farmor badar så myser vi på cafét intill.

VIlken vin skall vi välja?



2009-11-05

Sverigemiddag

Svenskafton med the Jinrights hemma hos oss. Vi försökte bjuda på klassisk Toast Skagen och lax med sparris och örthollandaise. Det var inte så lätt som vi trodde att laga svensk mat utomlands. Utan rätta råvarorna blir det liksom inte detsamma. Men det var roligt i alla fall.

2009-11-04

Min kompis Jackson

Så äntligen dags för resans absoluta höjdpunkt - mötet med min kompis Jackson och hans föräldrar Angie och Travis. Så roligt att äntligen få träffas igen. Vi gick promenad och sedan satt vi på en härlig båt och pratade i Barcelonas storna marina Port Vell. Väldigt skoj och trevligt!

Jackson är mycket starkare än vad jag är och han har lärt sig att göra en massa saker. Han kan hålla huvudet själv. Han kan sitta. Han kan klappa händerna. Han kan t.o.m. stå med hjälp. WOW! Jag kallar honom Hulken. På bilden ovan leker Jackson "klappa-på-bordet-leken" med mamma. Himla rolig lek.
Jackson ser bättre än vad jag gör och synen har tills nu varit hans stora sinne. Tyvärr har sjukdomen börjat att ta synen ifrån honom. Väldigt sorgligt! På bilden nedan känner han på pappas ansikte. Han funderar säkert över hur han ser ut. Jackson tycker mycket om min pappa - precis som jag.
Jackson visar lite partytrick. Går några steg med hjälp från pappa Jakob och pappa Travis.
Jacksons bästa leksak - mobiltelefonen.
Här har jag äntligen vaknat efter lååååååång tupplur i vagnen. Myser med mamma.

2009-11-03

The Hospital del Niño Dios

Dags för provtagning. Det är alltid väldigt jobbigt, men det går faktiskt bättre och bättre för varje gång. I alla fall i Barcelona. Före provtagning gäller fastande mage i 8 timmar - det är lääääääänge! Inte heller det var några problem. Jag var hur snäll som helst. Pecis innan det var dags att sticka i armen så blev jag arg... började väl känna av hungern antar jag. Men provtagningen gick hur fort som helst så det var över väldigt snabbt och smidigt. Det nya sjukhuset, The Hospital del Niño Dios, är mycket bättre på att ta blodprover än det gamla, Stauros Clinic. Å så är sköterskorna mycket snällare. Inte alls så barska, hårdhänta och otrevliga som på Stauros Clinic.

Efter provtagningen fick jag smarrig frukost och sen följde undersökning av och samtal med dr. Martinez.

Slutligen lite gympa med min gamle vän Jaciento. Dom är bekymrade över att jag rör mig så lite. Jag är duktig på att äta... men lite lat när det gäller gympa.
;-)

2009-11-01

Plats 5E

Nu har jag blivit så stor så att jag får en egen plats på planet. Vilken höjdare! Jag tog med mig min special stol "Tumble form" och med hjälp av den kunde jag sitta på min egen plats precis som vem som helst. Underbart! Otroligt skönt att slippa sitta i famnen hela resan.

Flygresan till Barcelona gick hyfsat bra. Visst skrek jag en hel del under flygresan, men jag hade skrikit av mig det mesta innan jag gick på planet. Det är ju skönt att sova i luften.
:-)