Dagar på sjukhuset känns alltid precis lika tunga som molnen ovanför sjukhuset var idag. Det är en påminnelse om vad vi befinner oss mitt i men framförallt en påminnelse om vad som ligger framför oss.
Jag har en inflammation i nedre kanten på ena ögonlocket och därför var jag hos min ögondoktor idag. Ögat är irriterat och det tåras mycket. Doktorn tror att inflammationen täpper till tårkanalen vilket gör att tårarna trillar nerför kinden istället. Troligen kommer jag få äta antibiotika i några dagar för att råda bot på det. Ögondoktorn vill dock rådgöra med min PAL först så att medicinen inte har en negativ påverkan på något annat. Tydligen är ögonproblem som dessa vanliga hos multihandikappade barn liksom jag... som om inte de problem jag redan har kunde räcka!
Doktorn kunde också se en klar försämring inuti mitt öga. Min näthinnesjukdom, som är en del av Zellweger syndrom, har blivit allt sämre. När jag var en liten plutta så syntes det ingenting men idag ser det ganska illa ut. Synnerven såg också sämre ut. Den bleknar mer och mer för varje besök. Det går inte att med ord beskriva den här sjukdomen. Bilden får beskriva våra känslor idag.
1 kommentar:
Fina kära. Det gör så ont att läsa. Vill ge er massor med styrkekramar som jag önskar kan lindra lite i allt det svåra. Freja är alltid med mig.
Kärlek och styrka till er tre.
Skicka en kommentar