Den 23 oktober gjorde vi en hudbiopsi på mig som sändes till Holland för analys. Läkarna hoppades på svar i slutet av januari... men det verkar dra ut på tiden. När analysen är klar kommer vi förhoppnigsvis få något form av svar på vad som är fel hos mig, vilken typ av genetisk mutation jag har. Vad det innebär för mig och min framtid kommer vi dock aldrig att kunna få något svar på. Som läkarna tidigare sagt: "Den enda som kan visa hur detta kommer att bli är Freja." Så det är bara att hoppas på det bästa. Oerhört jobbigt med ovissheten samtidigt som det ger oss möjligheten att just hoppas. Möjligheten att känna hopp är allt just nu... att kunna hoppas på bästa möjliga utifrån mina förutsättningar - hoppas på att jag gör framsteg - hoppas att jag får leva mina år med livskvalitet.
Väntan på hudbiopsin börjar bli minst sagt olidlig - hoppas svaret kommer snart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar